Q/A MIN GRAVIDITET

Åh så glad för din skull ! Hur långt gången är du och när fick ni reda på att du var gravid?
Tack så mycket! I skrivandet skull så är jag i vecka 21 (20+4), alltså lite mer än halvvägs! Jag hade väll på känn att jag var gravid. Svårt att förklara men magkänslan var verkligen så stark denna gången jämfört med andra gånger då man mer nästan var rädd över att man kanske var gravid. Men stickan visade det tydligaste plusset den 21/10 - 18 och då var jag ca: 5v gången. 
 
Har ni något namn? På din instastorie så skrev du ”baby L”
Ja vi har ett säkert namn som vi har gillat innan vi ens planerade att skaffa barn och om hon ser ut som en liten L så kommer hon få heta det! Men man vet aldrig om hon kommer se ut som en liten L förens hon är här. 
 
När köpte du dina första graviditetsbyxor/tights?
Mina första gravtights inköpte jag den 17 december och då var jag i v.13! 
 
 
Var det planerat?
Ja vi försökte ju få barn och det hände när det hände. Oavsett om man planerar att bli gravida så kan man inte riktigt bestämma när det väl ska ske. Men det blev av när jag mådde bra både psykist och fysiskt för man måste alltid lyssna på kroppen! 
 
Hur känns det att bli en ung mamma? Tankar kring förlossning?
Jag fyller 22 i år och får mitt första barn och tycker inte jag är en sådan ung mamma men sedan finns det ju såklart kvinnor som väntar tills de blir äldre lika så som de som skaffar barn tidigare än mig. Men jag ser fram emot det och ser allt bara positivt. Helt ärligt så är jag livrädd, alltså verkligen livrädd! Det har varit en utav mina största fobier hela livet att föda barn och får ångest bara att tänka på det. Har hört både bra och jobbiga förlossningshistorier och hur det är efteråt. Det knips ner till när jag tänker på att en unge ska komma ut igenom mig men samtidigt så är det ju världens finaste sak och jag hör alltid att så fort barnet ligger i ens famn så släpps allt. Men jag är fortfarande livrädd! 
 
Har du känt några fosterörelser ? Och när kände du isf det första gången ? :)
Ja vi kände faktiskt de första fosterörelserna när jag skulle röntga min njure när jag var inlaggd på Danderyd. Sådan cool och häftig upplevelse! Jag hade verkligen sådana smärtor i magen och helt plötsligt så kände jag en stark spark nertill och Sebastian kände också dem väldigt tydligt. Hon spred glädje när vi var som räddast att något hade hänt henne. 
 
Vad hade ni hoppats på för kön innan ni fick reda på att det va en tjej?
Jag hade en sådan stark magkänsla över att det var en liten flicka och Sebastian trodde hela tiden att det var en liten pojk. Så han fortsatte att säga "han" till magen hela tiden tills att jag började göra det med. Men det viktigaste för oss är verkligen att det är ett friskt barn och kön kvittar verkligen. Men när vi fick reda på att det var en flicka så var vi verkligen så glada och det var så självklart att just vi skulle få en liten dotter. 
 
Vilka personliga drag vill du att hon ska få från dig och från din partner, och vilka drag vill du inte att hon ska få från er?
Jag vill verkligen att hon ska få Sebastians sätt att se världen. Han är en sådan fin människa som ser gott i allt och alla och prioriterar alla framför honom själv. Så jag vill verkligen att hon ska ta det efter sin far. Sedan hade det ju inte skadat om hon fick min humor, hehe. Men om man tänker mer på utseende så tror vi att hon kommer få blont, lockigt och förhoppningsvis tjockt och långt hår då både jag och S hade det när vi var små. Sedan hade jag velat att hon ska få hennes fars ögon, ljusblåa som havet och min näsa. Har alltid ogillat min näsa men har hela min uppväxt hört att det är en söt än så jag hoppas hon får den och på ultraljuden ser det nästan ut som det! 
 
Hur söt var inte Sebastian som liten ?!!? 
 
Vad har ni för namnförslag? 
Gud jag har så många namnförslag till både pojkar och flickor men känner att det är väldigt privat på ett sätt. Men tycker om traditionella namn, lite äldre namn om man säger så. Men sedan är det namnet vi vill döpa vår dotter till inte det mest traditionella namnet. Man känner på sig när man verkligen gillar ett namn. Men sedan är det alltid lätt att hitta namn som är söta men när det väl kommer till kritan är det så svårt! Ett namn har man liksom livet ut. 

Har du känt på dig att det är en tjej? 
Ohja! Magkänslan var så stark! 

Vad har ni tänkt på för barnvagn? 
Snacka om rena rama djungeln när det kommer till barnvagnar... Men vi har faktiskt köpt en begagnad då vi inte vill lägga ner allt för många tusenlappar på en barnvagn. Det flesta ligger runt 10k och uppåt om man ska ha alla delar vilket man behöver... Men vi har en blå vagn med svart och silver detaljer i märket Cherie Petite, en väldigt fin vagn och vi är väldigt nöjda med den!

Vad ser du mest fram emot?
Att börja ett nytt kapitel i livet med mannen jag älskar. Alltså ser verkligen fram emot att ha henne här i våra famnar, orkar inte vara gravid längre ... 
 
Hur känner du nu inför allting?
Jag känner mig mer och mer redo inför att en liten avkomma av mig och S ska bo hos oss. Att få uppfostra och älska ett barn, sitt egna barn. Allt känns rätt även fast min graviditet inte är den lättaste.
 
Vad jobbar du med? Hur har dina kollegor reagerat på din graviditet? Hur länge ska du jobba? Ska du fortsätta jobba där efter du varit mammaledig?
Jag jobbar i en butik vilket nu börjar ta på en fysiskt och psykist. Mina kollegor blev bara glada vilket var en lättnad! Jag har intallat mig själv att jag ska kämpa in i det sista men det är verkligen krävande på kroppen och knoppen att jobba i en butik. Klarar ju liksom inte ens av att stå upp och laga mat ... Ja förhoppningvis så gör jag det, det är iallafall min tanke! 
 
Hur många barn vill ni ha ? Har sexlusten förändrats under graviditeten ? Kommer du amma?
Jag vill nog ha max 4 barn men S vill ha max 3 så vi får se hur det blir i slutändan! Ja sexlusten har förändrats en hel del! Känns så jobbigt att ha en kula ivägen liksom...Samt man blir så himla andfådd. Jag vill amma men har haft sådana mardrömmar angående att amma att jag ibland får andra tankar kring det. Men jag ska försöka iallafall! 
 
När är du beräknad att föda?
BF är i slutet av Juni! 
 
 
Hur mådde du dem första veckorna?
Detta krävs nästan ett eget inlägg.. Men summan på kardemumman, jag spydde konstant, alltså verkligen KONSTANT mellan v.7-16. Jag spydde hemma flera gånger om dagen, på jobbet flera gånger om dagen. Jag fick svimmattacker och andnöd på jobbet vilket var så jobbigt när man stod med en kund. Jag gick ner ca:6 kg pga spydde så mycket och fick inte i mig någon mat. Jag hade verkligen en sådan jobbig start på graviditeten! 
 
Var det självklart att behålla barnet? Har du gjort abort tidigare eller är detta första barnet?
Ohja! Det var så självklart att jag skulle få barn med Sebastian och var så lycklig när jag fick reda på att jag var gravid. Har i flera år trott att jag ej skulle kunna få barn och att jag inte hade så många ägg kvar för vi försökte ändå ett bra tag innan vi blev gravida så det var en självklarhet att behålla barnet när vi fick reda på att vi skulle få ett! Jag har aldrig gjort abort innan och detta är mitt första barn! 
 
Hur reagerade du när du fick reda på att du var gravid? Hur berättade du för Sebastian? Hur reagerade han?
Alltså jag blev chokad, alltså överraskande glad. Fick inte fram några ord, inga tårar utan bara stirrade på stickan och kände en enorm glädje. Jag kan verkligen inte beskriva den händelsen. Jag hade tagit ett test ca 10 dagar innan och då visade det ett svagt + men var lite osäker så väntade några dagar och då visade det sig ett tydligt + samt på andra testet som var mer digitalt stod det "gravid 4-5v". Jag berättade på direkten. Han reagerade likadant. Vi satt och skrattade i köket och var så glada. Konstigt? Well alla tar det olika! 
 
Hur kommer Sebastian vara som pappa?
Jag vet redan nu att han kommer bli den underbaraste pappan till vårt barn. Han är så barnkär och bra med barn och tanken att han ska hålla i vårt barn gör mig så glad. Jag vet att han kommer finnas där för vår dotter hela livet och jag har aldrig vart så säker angående något i mitt liv tidigare. 
 

Hur vill du vara och bli som mamma till erat barn?
Jag vill bli som min egna mor. Jag har sedan liten sagt när mamma har vart jobbig "jag ska aldrig bli som du när jag blir mamma" men ångrar det så nu. Hon har verkligen gett mig och mina syskon den bästa uppväxten och jag vill verkligen bli som henne. Hon är en kärleksfull, godtrogen och stöttande mamma som alltid finns där och alltid vet vart man har förlagt sina saker. Hon är hård när det väl behövs men hon älskar än alltid med hela sitt hjärta oavsett vad. Så jag vill bli som min egna mor, eller iallafall försöka. 

 

Valde ni att göra kub?
Ja vi gjorde kub testet när jag var i v.13 (12+5) och där såg allt bra ut! Sådan lättnad! 

 

Hur reagerade era familjer?
Våra familjer blev överraskade men glada! De ser fram emot att få ett litet barnbarn, syskonbarn och kusin till världen! 

 











Kom ihåg mig?