ETT BREV TILL MIN DOTTER

| BABYFEVER, LIVSSTIL
 
 
Till min dotter:
 
När jag växte upp hade jag aldrig ett akut behov av att en dag bli mamma. Jag visste att jag en dag ville bli en, och när jag gjorde det, ville jag vara den bästa mamman precis som min mamma. Men jag rusade inte. När livet går händer saker när de händer, och dagen kom när jag hade dig. Jag var 21 år ung. Du förstår, jag bad om att hitta mannen som jag skulle bygga ett liv med, och när jag gjorde det var det inte länge innan du kom med.
 
Jag grät mycket när jag var gravid med dig. Att gå upp så mycket vikt var eländigt, och jag grät för att jag ville träffa dig så illa (och självisk ville jag krympa lite i storlek). Jag tänkte på hur du skulle se ut och vad din framtid kan hålla, och jag bad för dig varje dag medan du var i magen.
 
Den dagen du kom till världen var dagen som förändrade mitt liv för alltid. Du gjorde mig till en mamma. Det var inte alla fjärilar och rosor till en början. Det tog mig ett tag att helt förstå vad som hade ägt rum. Det var den största, mest förändrade händelsen jag någonsin har upplevt, och jag är inte en fan av förändringar. Men oj, hur lycklig är jag att ha upplevt något så bra, något så stort att jag aldrig ens visste att jag ville. Något jag aldrig ens visste att jag behövde. Det är saken med Gud. Han ger oss alltid det vi behöver. Det handlar inte om önskemål. Vilken mirakulös presentgivare han är. Jag är ödmjuk att vara din mamma och jag har bett för dig och över dig varje dag sedan dagen du föddes.
 

Min lilla prinsessa, jag har älskat varje ögonblick med dig. Men det har varit smärtsamt och spännande att se tiden passera och se dig växa till den vackra personen du är tänkt att vara. Smärtsamt eftersom jag vill frysa tiden och memorera ditt tal, dina små fingrar och små tår. Jag vill komma ihåg dina roliga ansikten, ditt skratt och din kärlek till livet. Smärtsamt eftersom jag vill att dina ögonblick som skriker för mig ska vara evigt men smärtsamt eftersom jag aldrig vill se dig skadad. Smärtsamt eftersom jag vet att den här tiden är för dyrbar. Jag vill att tiden ska sakta ner så att vi kan hålla fast vid dessa dagar för alltid. Men det har också varit spännande. Spännande att se dig rulla över, sitta upp och sedan stå. Spännande att se dig jollra, lära dig att gå och sedan springa. Spännande att se att du äter glass och gosar med dina små gosedjur. Spännande att se hur mycket du älskar djur och andra människor. Jag ber för din framtid och jag ber för att Gud ska ge mig den styrka jag behöver för att låta dig gå och växa.

 

Det kommer inte bara vara oss två (eller de tre som räknar pappa) i livet för i framtiden kommer du förhoppningsvis få ett syskon. Men jag vill att du ska veta något. Gud visste att jag först behövde dig för att hjälpa mig att bli den mamman jag alltid behövde vara. Du gjorde det. Från de sömnlösa nätter som du gav mig när du bara var ett spädbarn till de tider jag inte kunde ta av mig ögonen när du äntligen slöt ögonen. Från den tidpunkt då jag först hörde ditt lilla skratt till den tid då vi båda rullade på golvet i skratt. Från den tid då bara mamma kunde göra allt bättre. Jag har älskat dig djupare än havets djup. Jag har bett mer än jag någonsin visste hur jag skulle be. Du gjorde det.

 

Att få vara din mamma har varit den största glädjen i mitt liv. Jag vill att du ska veta att jag alltid kommer att älska dig , jag kommer alltid finnas där för dig och föralltid vara med dig. Det kan finnas tillfällen då jag inte kan vara med dig fysiskt men då är jag alltid där med dig psykiskt.

 

Oavsett hur vår värld förändras kommer du alltid vara min första. Du kommer att växa upp en dag, och då måste jag låta dig få använda dina vingar, men jag är glad för vad framtiden innebär. Fram till dess hoppas jag att dagarna avtar lite, men om det inte gör det kommer jag aldrig glömma att det var du som gjorde mig till en mamma.

 

Jag älskar dig av hela mitt hjärta och själ,

Mamma

 
Min älskade Leah Maj Sjöblom ♥
 











Kom ihåg mig?